Två inlägg på samma dag, snacka om att ha alldeles för lite att göra!
Jag har ingen ro till att ens gång glo på tv, det ilar i hela kroppen och det känns som att hjärnan endast består av kolsyra. Jag borde verkligen göra någonting, inte bara traska runt i lägenheten som det fån jag är, men jag har inte den blekaste aning om vad det skulle vara. Visst kan jag slänga på mig jackan och ta en promenad i det fina vårvädret men tror knappast att det skulle göra så stor skillnad, jag behöver helt enkelt någonting annat att fokusera på än otrevligheterna och minnena som hunnit i kapp mig och som envist vägrar att ge sig av, och en promenad är inte tillräckligt för att fly. Åtminstone inte för tillfället ..
Jag vet att jag är patetisk, att jag borde ta tag i saker och ting och sluta gnälla men det är lättare sagt än gjort.
Jag vill ut till skogen, andas in den friska luften och njuta av fågelkvitter och den svala brisen som varsamt smeker min kind. Här är det enda jag hör trafikens dån och luften är full av avgaser och tragik.
Säg mig, om du tar allting som är jag vad finns då kvar?
Har jag tagit mig så här långt så kan jag gott ta mig en bit till, varför finns aldrig motivationen där när den behövs som mest? Varför kan jag aldrig sluta älta och varför ska det hela tiden komma saker i vägen?
Jag har slutat tycka synd om mig själv för det tog mig ingenstans.
Jag passar inte in någonstans, det här måste vara ett enda stort misstag.
Jag ställer mig själv samma gamla fråga gång på gång, vad det egentligen är jag håller på med, men jag finner aldrig några vettiga svar, jag har gett mig fan på att jag ska ta mig igenom det här även om det kommer ta sin tid men just nu känns det så fruktansvärt långt borta.
Äh, nu får jag fan ge mig!
Ciao ..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar